Sökresultat

I en ny studie har ett forskarlag vid Lunds universitet kartlagt sångfåglars immunförsvar och funnit att de aktiva generna är organiserade på två mycket specifika sätt. Den nya kunskapen ger viktiga nycklar till hur vilda fåglars immunförsvar utvecklats under miljontals år. Sjukdomsalstrande patogener, bakterier och virus spelar en viktig roll för hur immunförsvar utvecklas hos både människor och

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-har-kartlagt-sangfaglars-immunforsvarsgener - 2025-10-25

Forskare vid Lunds universitet har lyckats tillverka storskaliga och sfärformade LED-ytor vilket tidigare har varit en teknisk utmaning. Experimentet, som möjliggjordes av en enkel kemisk reaktion, kan bli avgörande för en betydligt billigare produktion av lysdioder. Perovskit är ett medelhårt mineral som upptäcktes i Uralbergen 1839 och tillhör kalciumtitanoxidfamiljen. Vad den tyske mineralogen

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/kemiforskare-har-tillverkat-sfarformade-lysdioder-tack-vare-enkel-angreaktion - 2025-10-25

Förra året lanserade forskare i Lund en banbrytande teori om att jorden bildades av småstenar som under miljontals år sögs ihop till en himlakropp. Denna förklaringsmodell stärks nu ytterligare genom en ny studie som visar att även kosmiskt damm spelade en avgörande roll för vår planets tillblivelse. Den har kommit att kallas småstensteorin. Den radikala idén om att Tellus gick från att vara en be

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-studie-om-rymddamm-starker-teorin-om-att-jorden-bildades-av-smasten - 2025-10-25

Regeringen har utsett Henrik Smith, professor i zooekologi vid Lunds universitet, till ny ledamot i Klimatpolitiska rådet. Henrik Smith är verksam vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) och biologiska institutionen vid Lunds universitet. Han tillträder i Klimatpolitiska rådet den 1 juli. – Klimatpolitiska rådet har haft en avgörande betydelse för att sätta klimatfrågan långt upp på den p

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/henrik-smith-ar-ny-ledamot-i-klimatpolitiska-radet - 2025-10-25

Antalet personer som sökt program och kurser vid Lunds universitet i höst minskade med sex procent. Men naturvetenskapliga fakulteten går mot strömmen, och kan i stället uppvisa en tioprocentig ökning till kandidatprogrammen. Totalt sökte 377 000 personer till höstens högskoleutbildningar vid landets lärosäten. Det är en minskning med 42 000 personer jämfört med förra året. För Lunds universitets

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fler-forstahandssokande-till-fakultetens-grundutbildningar - 2025-10-25

Antalet insekter i Europa har minskat dramatiskt under de senaste decennierna. Men inte i fjällbjörkskogen i västerbottniska Ammarnäs. Här har forskare under 53 år kartlagt populationerna och kan i en ny studie konstatera att antalet insekter och spindlar är i princip detsamma som när studien inleddes på 60-talet. Ammarnäs är en liten fjällnära ort i Sorsele kommun, naturskönt belägen på näset mel

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lapplandskt-leddjursliv-kartlagt-i-unik-langtidsstudie - 2025-10-25

Med hjälp av neutron- och röntgentomografi har ett forskarlag, lett från Lunds universitet, undersökt en meteorit från Mars. Tekniken, som förmodligen kommer att användas när Nasa runt 2030 hämtar hem prover från vår röda grannplanet, visade att meteoriten utsatts för mycket begränsad påverkan av vatten. I ett moln av rök landade Nasas fallskärmsförsedda rymdrover Perseverance på Mars dammiga yta

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-studie-indikerar-begransad-vattencirkulation-sent-i-mars-historia - 2025-10-25

Andreas Nord, docent vid Biologiska institutionen, har valts in i Sveriges unga akademi. Under de kommande fem åren ska han arbeta för att inspirera unga att bedriva viktig forskning av hög kvalitet. Sveriges unga akademi samlar yngre, ledande forskare från alla discipliner och delar av landet. Ledamotsperioden är begränsad till fem år, vilket innebär ett kontinuerligt inflöde av energi och idéer.

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/biologiforskare-invald-i-sveriges-unga-akademi - 2025-10-25

Lennart Lindegren har tilldelats The Shaw Prize, ett av världens finaste forskningspriser. Astronomen får priset för sitt livslånga arbete med rymdsatelliten Gaia. Grattis till priset Lennart, hur känns det? – Jag är naturligtvis väldigt glad och stolt att få motta ett så stort och fint pris. Inte minst är jag glad att dela priset med min vän och kollega Michael Perryman. Varför tror du att ni fic

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaastronom-far-fint-forskningspris - 2025-10-25

Strutsen har genetiska förutsättningar att anpassa sig till stigande eller sjunkande temperaturer. Men när temperaturen fluktuerar oftare, som den gör i klimatförändringarnas spår, får den flygoförmögna bjässefågeln med 40-gramshjärna det betydligt svårare. Förra året kunde ett forskarlag vid Lunds universitet konstatera att strutsen är mycket känslig för växlande temperaturer i samband med äggläg

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/stabila-temperaturer-ar-strutsens-melodi - 2025-10-25

Astronomer i Lund har hittat en grupp stjärnor i Vintergatans disk som med största sannolikhet kommer från en hittills okänd bebisgalax som slukades av Vintergatan för drygt tio miljarder år sedan. Sådana stjärnor har aldrig tidigare påträffats i galaxdisken. Efter big bang för 13,8 miljarder år sedan var världsrymden ett veritabelt vilda västern. Stjärnor bildades inuti enorma gasmoln som kollide

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-har-hittat-tio-miljarder-ar-gamla-spokstjarnor-fran-uppaten-galax - 2025-10-25

Genom analys av övervakningsdata har ett forskarlag studerat hur de senaste 40 årens klimatförändringar påverkat 1 500 djur- och växtarter i Finland. Det visade sig att stigande temperaturer och kortvarigare snötäcke under vintrarna har fått hundratals arter att anpassa sig till nya klimatförhållanden, varav vissa flyttat norrut. Finland är känt för sitt omfattande övervakningsprogram för fåglar,

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/klimatforandringar-har-fatt-arter-att-rora-sig-mot-norra-finland - 2025-10-25

Framväxten av ett säreget område med sjunkande magnetstyrka har lett till spekulationer om att vi är på väg mot en polomkastning. Men i en ny studie, som sträcker sig 9 000 år tillbaka i tiden, kan forskare i Lund visa att de nuvarande förändringarna är vardagsmat och att jordens magnetiska poler med största sannolikhet kommer att hålla sig på mattan ett bra tag till. Jordens magnetfält fungerar s

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-har-kartlagt-jordens-mystiska-magnetfaltsforandringar - 2025-10-25

Joakim Stenhammar, universitetslektor vid kemiska institutionen, har fått 250 000 kronor av Per-Eric och Ulla Schybergs stiftelse. Pengarna får han för ett forskningsprojekt som handlar om att undersöka hur kollektiva rörelsemönster uppstår hos simmande bakterier. – Det känns så klart väldigt hedrande att min forskning lyfts fram och premieras i det här sammanhanget, säger Joakim Stenhammar. Sedan

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/kemist-far-medel-att-studera-rorelsemonster-hos-simmande-bakterier - 2025-10-25

Att inte kunna skönja botten vid ett dopp i en av våra svenska sjöar är inget ovanligt. Sjövatten som färgas brunt av organiskt material kan vara ett problem för badande turister, men ställer främst till det för ekosystemet och dricksvattnet. Med fokus på sjön Bolmen samlas nu forskare, myndigheter och lokala aktörer i ett forskningsprojekt för att tillsammans hitta metoder som kan lösa vattenutma

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/manga-skal-att-skota-sjons-vatten - 2025-10-25

Roberto García Roa, postdoktor vid biologiska institutionen, drog längsta strået när Springer Natures fototävling BMC Ecology and Evolution avgjordes. Roberto, grattis till priset, hur känns det att vinna en så här prestigefylld tävling? – Tack! Det är en sann ära. För mig är fotografi och vetenskap två enastående vägar för att förstå naturen omkring oss. Det är fantastiskt när de kan flätas samma

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fotograferande-biolog-vann-internationell-bildtavling - 2025-10-25

Kol-14-metoden har fått konkurrens. Genom att analysera DNA med hjälp av artificiell intelligens, AI, har ett internationellt forskarlag, lett från Lund, utvecklat en metod som gör det möjligt att få fram exakta dateringar av tiotusenåriga mänskliga kvarlevor. Möjligheten att datera skelettdelar är av yttersta vikt för att kunna kartlägga hur folkgrupper migrerat under världshistorien. Utan solida

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-har-utvecklat-ai-baserad-dateringsmetod-manskliga-kvarlevor - 2025-10-25

Nordliga våtmarker har under tusentals år ackumulerat kol från atmosfären och därigenom haft en kylande effekt på klimatet. Men en ny studie visar att våtmarkernas kolupptag kan minska radikalt om klimatförändringarna leder till ökade temperaturer under sensommaren. Nettokoldioxidflödet i en våtmark styrs av balansen mellan upptag genom fotosyntes och emissioner via främst nedbrytning. Det har län

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/klimatforandringar-slar-extra-hart-mot-nordliga-vatmarker-under-sensommaren - 2025-10-25

En ny studie visar att den vanligaste analysmetoden inom populationsgenetik innehåller brister. Dessa kan leda till missuppfattningar och felaktiga resultat om forntida folk och hur de är besläktade genetiskt. Hastigheten med vilken vetenskaplig data samlas in ökar exponentiellt, något som leder till massiva och komplexa dataset. För att göra dessa mer hanterbara använder forskare statistiska meto

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/studie-avslojar-brister-i-popular-genetisk-analysmetod - 2025-10-25

Forskare har för första gången gjort en heltäckande riskanalys av hur jordens skogar kommer att påverkas av framtida klimatförändringar. Studien visar att sydboreala skogar på norra halvklotet, samt vissa skogar i Afrika och Amazonas, är extra sårbara fram till år 2100. Jordens skogar fyller inte bara en viktig funktion som kolsänka. Skogarna är också en garant för liv och biologisk mångfald. Ett

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/studie-visar-hur-jordens-skogar-kommer-att-paverkas-av-klimatforandringar - 2025-10-25